Det är första snöfallet för säsongen och telefonen ringer redan 05.10. En BRF undrar när infarten plogas, ett fastighetsbolag vill ha trapporna skottade före 07.00 och en av förarna har fastnat bakom en felparkerad bil. Samtidigt ska någon hålla koll på vilka adresser som faktiskt är klara. Snöröjning ser enkelt ut från gatan, men bakom en plogad parkering finns avtal, rutter, utkall och dokumentation som måste fungera samma natt som snön faller.
Den här guiden går igenom vad snöröjning omfattar, vem som ansvarar var, hur en entreprenör planerar en säsong, vilka problem som återkommer och var ett system gör skillnad.
Vad omfattar snöröjning?
Snöröjning är ett samlingsnamn för allt arbete som håller ytor framkomliga när det har snöat. I praktiken handlar det om fyra slags insatser:
- Plogning. Traktor, hjullastare eller lastbil med plog tar bort snön från körbanor, parkeringar, infarter och gång- och cykelvägar.
- Skottning. Trappor, entréer, smala gångar och ytor runt soprum och cykelställ röjs för hand eller med mindre maskiner där plogen inte kommer åt.
- Bortforsling. När vallarna blir för stora eller ytan för liten lastas snön på och körs bort. Stockholms stad skriver att staden av miljöhänsyn bara kör bort snö om den hindrar framkomligheten eller utgör en trafikfara, och Lund plogar i regel snön åt sidan och samlar bara upp den från särskilt utsatta eller trånga platser.
- Taksnö. Snö och istappar på tak är en egen fråga med ett tydligt ansvar för fastighetsägaren, som vi återkommer till nedan.
Nära besläktat är halkbekämpning med salt, sand eller krossmaterial. I avtal och upphandlingar hänger de oftast ihop, och tillsammans kallas det ofta vinterunderhåll.
Vem ansvarar för snöröjningen var?
Ansvaret följer marken och vägen. Kort sammanfattat, med utgångspunkt i det Trafikverket beskriver om väghållaransvar:
- Statliga vägar sköts av Trafikverket, som anlitar entreprenörer i sina driftområden.
- Kommunala gator och allmänna platser sköts av kommunen, i egen regi eller genom upphandlade entreprenörer.
- Enskilda vägar sköts av de fastigheter som har nytta av vägen, ofta genom en vägförening eller samfällighetsförening.
- Tomtmark, gårdar och parkeringar sköts av fastighetsägaren, till exempel en BRF, ett fastighetsbolag eller en villaägare.
Vi går djupare in på standarder, startkriterier och prioriteringar i guiden om vinterväghållning.
Gångbanor utanför fastigheten
Vem som ska skotta trottoaren skiljer sig mellan kommunerna. Lagen om gaturenhållning ger kommunen möjlighet att ålägga fastighetsägare att snöröja gångbanor utanför fastigheten. I Lunds kommun ansvarar fastighetsägaren för gångbanan utanför fastigheten, medan Jönköpings kommun skriver att fastighetsägare gärna får skotta trottoaren men inte är skyldiga. Kontrollera din kommuns lokala föreskrifter innan du lovar en kund något om trottoaren, eller innan du som fastighetsägare utgår från att den inte är din.
Snö och is på tak
Här är regeln densamma i hela landet. Ordningslagen säger att snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats ska tas bort från tak, rännor och liknande utan oskäligt dröjsmål, och på ett sätt som inte i sig skapar risk. Ansvaret ligger på ägaren, eller på den som genom ett nyttjanderättsavtal är i ägarens ställe. Stockholms stad lägger till att fastighetsägaren ska spärra av innan takskottning, flytta snö från gång- och cykelbanan och se till att snömassorna forslas bort i stället för att läggas på stadens mark.
För en entreprenör som tar uppdrag på takskottning betyder det att avtalet måste vara tydligt om vem som bevakar risken och när ni ska åka ut.
Så planerar en entreprenör snöröjningssäsongen
Snöröjning vinns eller förloras oftast i oktober, inte i januari. Den som har sina avtal, rutter och rutiner klara innan första snön har tid att hantera överraskningarna när de kommer.
Avtal
Ett bra snöröjningsavtal svarar på frågorna som annars dyker upp klockan fem på morgonen:
- Vilka ytor ingår, helst markerade på en karta: infart, parkering, gångar, trappor.
- När ni åker ut, till exempel vid ett visst snödjup eller vid beställning.
- Hur snabbt ytan ska vara klar och om vissa ytor ska prioriteras, som entréer före parkering.
- Hur arbetet prissätts: per besök, per timme, som en fast säsongsavgift eller efter snödjup.
- Hur arbetet dokumenteras och hur kunden kan se det i efterhand.
- Var snön får läggas och vad som gäller om den behöver forslas bort.
Rutter
När avtalen är klara byggs rutterna. En rutt är adresserna i den ordning de ska köras, med hänsyn till prioriteringar, maskintyp och körtid. Tänk på att kunder med tidiga krav, som butiker och vårdlokaler, ska ligga först, och att rutten ska gå att köra även för en förare som inte har varit där förut. Mer om det i guiden om ruttplanering för snöröjning.
Utkall
Utkallet är beslutet att köra, och det är där säsongen blir verklighet. Bestäm i förväg vem som bevakar väder och snödjup, vem som fattar beslutet och hur förarna får beskedet. Ett utkall bör säga var (adresser, en rutt eller ett helt område), när och vilken arbetstyp det gäller. Använder du underentreprenörer behöver de få sin del av utkallet på samma sätt som dina egna förare, se guiden om underentreprenörer i snöröjning.
Dokumentation
Varje utfört besök bör lämna ett spår: när föraren kom, när föraren åkte, vad som gjordes och gärna ett foto. Den dokumentationen är både ditt skydd när en kund ifrågasätter ett besök och underlaget för fakturan. Vi har skrivit mer om kopplingen i fakturering och dokumentation av vinterunderhåll.
Från fältet: den som dokumenterar varje besök märker snabbt att diskussionerna med kunderna ändrar karaktär. Frågan går från "var ni här?" till "kan ni komma tidigare nästa gång?", och det är en betydligt trevligare fråga att få.
Vanliga problem i snöröjning
Vissa problem återkommer varje vinter, oavsett hur stort företaget är:
- "Ni var inte här." Snön som föll efter plogningen har täckt spåren, och utan registrerade tider står ord mot ord.
- Timmar ur minnet. Timdebiterat arbete skrivs upp efteråt, och fakturan blir en förhandling.
- Plogvallar vid infarter. När gatan plogas bildas vallar vid uppfarterna. Jönköpings kommun skriver till exempel att ansvaret för framkomligheten där ligger på varje berörd fastighetsägare, vilket kunder inte alltid känner till.
- Felparkerade bilar. Stockholms stad påpekar att några enstaka felparkerade bilar kan hindra snöröjningen av en hel gata. Samma sak händer på gårdar och parkeringar.
- Nya förare som inte hittar. Rutter som bara finns i huvudet på en erfaren förare fungerar tills den föraren är sjuk.
- Ihållande snöfall. Personalen behöver vila, och Lunds kommun påminner om att dygns- och veckovila gör att det tar längre tid vid kraftiga snöfall. Planera för avlösning innan det behövs.
- Oklara ytor. Skulle hela parkeringen röjas eller bara infarten? Om det inte står i avtalet blir det en diskussion.
De flesta av problemen har samma rot: information som finns någonstans men inte där den behövs, när den behövs.
Så stöder ett system snöröjningen
Ett system för snöröjning ersätter inte erfarenhet, men det flyttar informationen till rätt ställe. Så här ser det ut i SnowManager.
Förarappen. Förarna får utkallet som en inbjudan med tid, adresser och arbetsledarens anteckning, och accepterar eller avböjer i telefonen. Navigeringen tar dem från stopp till stopp, och appen fungerar även där täckningen försvinner: slutförda stopp, anteckningar och foton köas och synkas när telefonen är online igen. Läs mer om förarappen eller i guiden om bästa appen för snöröjning.
GPS-registrering vid varje adress. När föraren kommer in i ytan som är ritad för adressen checkas stoppet in, och när föraren lämnar den checkas det ut. Där inget är ritat används en cirkel runt adressens nål, som standard 60 meter och justerbar per adress mellan 10 och 500 meter, och ett besök räknas först efter en minsta vistelsetid, som standard en minut. Du kan kräva ett foto innan ett stopp får avslutas. Varje utfört stopp kan dessutom ge en försäkringsrapport med GPS-spår, tider och foton. Mer om det på sidan om GPS-spårning och dokumentation.
Fakturering från utfört arbete. Varje utfört stopp blir en rad på ett fakturautkast med det pris som gäller för adressen. Varje adress har sin pristyp: per uppdrag, per timme, efter snödjup eller som en säsongsavgift uppdelad på delbetalningar. Timpriset räknas på tiden mellan in- och utcheckning. När en underentreprenör har utfört arbetet skapar samma stopp även raden på avräkningen med underentreprenören. Fakturorna kan skickas till e-conomic, Dinero eller QuickBooks, eller exporteras. Se fakturering.
Vill du se helheten, från offert till faktura, finns en översikt i vilket system använder snöröjningsföretag.
Sammanfattning
Snöröjning omfattar plogning, skottning, bortforsling och taksnö, och ansvaret följer marken: Trafikverket på statliga vägar, kommunen på gator och allmänna platser, vägföreningar på enskilda vägar och fastighetsägaren på sin egen mark och sitt tak. Vem som ska skotta gångbanan avgörs av kommunen, så kontrollera alltid de lokala föreskrifterna. För entreprenören avgörs säsongen av förarbetet: tydliga avtal, körbara rutter, en rutin för utkall och dokumentation av varje besök.
Vill du se hur rutter, utkall, GPS-registrering och fakturering hänger ihop i ett system? Boka en demo, så går vi igenom en snönatt i SnowManager från första utkall till färdig faktura.