SnowManager
Tillbaka till Bloggen

Vinterväghållning: ansvar, standarder och uppföljning

Sebastian Pedersen·
Vinterväghållning: ansvar, standarder och uppföljning

Klockan är 06.40 och det har snöat sedan midnatt. Plogbilen har varit på länsvägen två gånger, huvudgatan genom tätorten är röjd, men villagatan där du bor ligger orörd. Grannen ringer kommunen, kommunen hänvisar till vägföreningen, och vägföreningen undrar varför entreprenören inte har varit där. Alla har rätt på sitt sätt, för vinterväghållning i Sverige är uppdelad på flera väghållare som arbetar efter olika standarder och olika prioriteringar.

Den här guiden reder ut vem som ansvarar för vad, hur standarder och prioriteringar fungerar, hur arbetet följs upp och var ett system för vägrutter, GPS-täckning och gatuhistorik gör skillnad.

Innehåll

  • Vem ansvarar för vinterväghållningen?
  • Fastighetsägarens del: gångbanor och tomtmark
  • Standarder och prioriteringar på statliga vägar
  • Så prioriterar kommunerna gator och gång- och cykelvägar
  • Hur arbetet organiseras och följs upp
  • Dokumentation: varför den spelar roll
  • Där ett system hjälper vinterväghållningen
  • Sammanfattning

Vem ansvarar för vinterväghållningen?

Grundregeln är enkel: den som är väghållare för en väg ansvarar också för driften av den, och till driften räknas snöröjning och halkbekämpning. Trafikverket beskriver drift och underhåll som bland annat åtgärder som säkerställer att trafiken kan komma fram, till exempel snöplogning och halkbekämpning. Det svenska vägnätet delas upp i tre slags vägar med olika väghållare.

Statliga vägar: Trafikverket

Enligt väglagen är staten väghållare för allmänna vägar, och Trafikverket sköter väghållningen för statens räkning. Trafikverket anger själv att vinterorganisationen, deras egen och entreprenörernas, ska fungera fullt ut mellan oktober och april på 10 000 mil statlig väg.

Väglagen öppnar också för att regeringen kan besluta att en kommun ska vara väghållare för allmänna vägar inom kommunen. Enligt Trafikverket är i dag drygt 200 av landets 290 kommuner egna väghållare enligt väglagen. Därför kan en väg som ser ut som en vanlig genomfart i tätorten ändå skötas av kommunen.

Kommunala gator: kommunen

Inom tätorter med detaljplan finns gator som är allmän plats, och där ansvarar normalt kommunen för väghållningen. Lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning säger att kommunen, på allmänna platser där den är huvudman, ansvarar för att platserna genom gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder hålls i ett skick som tillgodoser krav på framkomlighet och trafiksäkerhet. Det omfattar gator, torg, gång- och cykelvägar och andra allmänna platser som kommunen förvaltar.

Enskilda vägar och vägsamfälligheter

En enskild väg är en väg som varken är allmän väg eller kommunal gata. Här är det de fastigheter som har nytta av vägen som är väghållare, och förvaltningen sköts ofta av en samfällighetsförening, en vägförening eller genom delägarförvaltning. Trafikverket räknar uttryckligen snöröjning och sandning till det enskilda väghållaransvaret, och väghållningen av enskilda vägar regleras i huvudsak av anläggningslagen.

Många enskilda vägar får statsbidrag. Det årliga vägbidraget omfattar enligt Trafikverket kostnader för bland annat plogning och halkbekämpning, men vägar med bidrag ska också hållas öppna för allmän trafik och underhållas väl. Från den 1 januari 2026 gäller en ny förordning om statsbidrag till enskild väghållning. I vissa kommuner ingår vägsamfälligheter också i kommunens egen snöröjning, till exempel i Jönköpings prioriteringsordning. Hur det ser ut hos er avgörs lokalt.

Vill du veta vem som är väghållare för en viss sträcka kan du slå upp den i Trafikverkets nationella vägdatabas NVDB, där statliga, kommunala och enskilda vägar visas i olika färger.

Fastighetsägarens del: gångbanor och tomtmark

Fastighetsägaren är den fjärde parten i vinterväghållningen, och här skiljer sig reglerna mest mellan kommunerna. Samma lag som ger kommunen ansvaret för allmänna platser ger kommunen möjlighet att ålägga fastighetsägare att snöröja gångbanor utanför fastigheten inom detaljplanerat område. Om och hur kommunen gör det bestäms lokalt.

Två exempel visar hur olika det kan bli. I Lunds kommun ansvarar fastighetsägaren för att hålla gångbanan utanför fastigheten fri från snö och is. I Jönköpings kommun skriver kommunen att fastighetsägare gärna får skotta och sanda trottoaren men inte är skyldiga att göra det. Kontrollera därför alltid din kommuns lokala föreskrifter innan du drar slutsatser om vem som ska skotta var.

Enligt samma lag ska fastighetsägaren också själv snöröja kvartersmark som har iordningställts och används för allmän trafik. För en BRF eller ett fastighetsbolag innebär det ofta ett avtal med en snöröjningsentreprenör.

Standarder och prioriteringar på statliga vägar

Ingen väghållare har resurser att ploga alla vägar samtidigt, så vinterväghållningen bygger på standardklasser och prioriterade stråk. Trafikverket delar in det statliga vägnätet i fem vägklasser utifrån trafikmängd och vägens funktion. Klassen avgör hur snabbt vägen ska plogas och hur mycket snö som får ligga kvar en viss tid efter avslutat snöfall.

Enligt Trafikverkets egen beskrivning ser ytterligheterna ut så här:

  • Vägklass 1: när det fallit en centimeter snö har plogbilen två timmar på sig att ploga sträckan, och vägen ska vara snö- och isfri inom två timmar efter avslutat snöfall. Halkbekämpas normalt med salt.
  • Vägklass 5: när det kommit tre centimeter snö har plogbilen normalt sex timmar på sig, och sex timmar efter avslutat snöfall får det ligga högst tre centimeter snö på vägen. Halkbekämpas normalt med sand.

Klasserna däremellan trappar ned kraven steg för steg. Trafikverket påpekar också att extrema väderförhållanden kan göra kraven svåra att uppfylla, och att viss snö och is kan accepteras på en del vägar när det är kallare än sex minusgrader. Siffrorna gäller alltså Trafikverkets vägar och säger ingenting om vad din kommun eller din vägförening har bestämt.

Så prioriterar kommunerna gator och gång- och cykelvägar

Kommunerna sätter sina egna standarder. I Lund utgår arbetet till exempel från ett politiskt beslutat mål för vinterväghållningen. Gemensamt för de kommuner vi har tittat på är att huvudgator, bussgator och stora gång- och cykelstråk går först, medan lokalgator och villagator kommer senare. Startkriterierna, alltså hur mycket snö som ska ha fallit innan plogningen börjar, varierar både mellan kommuner och mellan typer av ytor.

Några exempel från kommunernas egna sidor:

  • Stockholms stad börjar snöröja trottoarer och gång- och cykelbanor vid två till tre centimeter lössnö och körbanor vid fyra till fem centimeter lössnö, med lägre gränser för blötsnö och modd.
  • Jönköpings kommun anger tre centimeter för prioriterade gång- och cykelvägar, med röjning klar inom åtta timmar, och tio centimeter för bostadsgator, med röjning klar inom 24 timmar.
  • Lunds kommun arbetar med tre prioriteringsnivåer, där den lägsta nivån med villagator och mindre gator främst sköts dagtid på vardagar.

Poängen är inte vilken siffra som är rätt, utan att varje väghållare har sin egen standard. Den som undrar varför just deras gata inte är plogad hittar ofta svaret i kommunens prioriteringskarta.

Från fältet: den vanligaste konflikten efter ett snöfall handlar sällan om att arbetet inte gjordes. Den handlar om att ingen kan visa när det gjordes, eller att invånaren förväntade sig en annan prioritet än den som faktiskt gäller för gatan.

Hur arbetet organiseras och följs upp

Mycket av arbetet utförs av upphandlade entreprenörer. Trafikverket har 108 driftområden med kontrakterade entreprenörer, och i Stockholms stad genomförs snöröjning och halkbekämpning av stadens upphandlade entreprenörer.

Organisationen bygger i regel på tre delar:

  • Beredskap. Någon bevakar väder och väglag utanför kontorstid och beslutar om utkall. Jönköpings kommun har till exempel en sådan beredskapsorganisation.
  • Rutter per område. Vägnätet delas in i rutter eller områden som ett lag eller en entreprenör ansvarar för, i den ordning prioriteringarna kräver.
  • Uppföljning. Beställaren kontrollerar att arbetet startade och blev klart i tid och att resultatet motsvarar avtalet.

Trafikverket har handlat upp en tredje part som kontrollerar att entreprenörerna startar i rätt tid, blir klara i rätt tid och att resultatet blir som avtalat, och entreprenörernas fordon har gps-sändare så att det i efterhand går att se var de har varit. Stockholms stad granskar entreprenörernas arbete bland annat genom GPS-spår och bilder, kompletterat med stickprov ute på gatorna. För entreprenörer som kör åt Trafikverket finns dessutom kompetenskrav: förare som utför praktisk vinterväghållning i vägklass 1 till 3 ska ha certifierad kompetens.

Dokumentation: varför den spelar roll

Dokumentationen fyller flera funktioner:

  • Svar till invånare och politiker. "Har min gata plogats?" går att besvara med en tidpunkt i stället för en gissning.
  • Kontroll av avtal. Beställaren kan jämföra utfört arbete mot standarden, och entreprenören kan visa att kraven uppfylldes.
  • Underlag vid skadeärenden. När någon halkar på en gångväg eller kör av vägen kommer frågan ofta långt senare. Då behöver väghållaren kunna visa när sträckan senast åtgärdades.
  • Utvärdering inför nästa säsong. Lund ser till exempel över sina prioriteringar inför varje vintersäsong, och en sådan översyn blir bättre med verklig data om vad som kördes och när.

Utan ett system hamnar dokumentationen i körjournaler och i minnet hos den som körde, och det räcker inte när frågan om en natt i januari kommer i april.

Där ett system hjälper vinterväghållningen

Det är här SnowManager för kommuner passar in. Plattformen är byggd för att vinterväghållningen ska vara dokumenterad gata för gata, för egen personal och entreprenörer i samma system.

Vägrutter på det verkliga vägnätet. I stället för att placera stopp målar du vägarna som ett lag kör direkt på kartan. Kommungränsen och vägnätet hämtas från öppna kartdata, och varje sträcka får en vägtyp: ett körfält, två eller fler körfält eller gång- och cykelväg. Har ni redan rutter i ert GIS-system kan de importeras som GeoJSON.

En vägrutt öppnad i SnowManager-appen med det målade vägnätet

Täckning i realtid. Varje fordon på en rutt skickar sin position från förarappen. Den körda vägen blir grön och varje vägrutt visar hur stor del som är täckt i procent. Förare som avslutar en rutt som inte är helt körd anger en orsak, till exempel en blockerad väg, så att luckan har en förklaring.

Körning av en vägrutt i SnowManager-appen med 60 procent av rutten körd

Gatuhistorik. Välj en gata och en tidsperiod, så listas varje passage ett fordon har gjort: när det körde in och ut, i vilken riktning och hur stor del av gatan som täcktes. Luckor visas där inget fordon registrerade position, och historiken kan exporteras som dokumentation.

Egen personal och entreprenörer i samma utkall. Skickar du ut ett område följer vägrutterna inom det med. Entreprenörer accepterar eller avböjer sin del, och du ser vilka rutter som är påbörjade, klara eller fortfarande väntar. Hur GPS-spårningen fungerar i detalj, och hur förarnas integritet skyddas, beskriver vi på sidan om GPS-spårning och dokumentation.

Sammanfattning

Vinterväghållning i Sverige delas mellan Trafikverket på de statliga vägarna, kommunerna på gator och allmänna platser, vägföreningar och samfälligheter på enskilda vägar och fastighetsägare på tomtmark och, i en del kommuner, gångbanor. Varje väghållare har sin egen standard med startkriterier och prioriterade stråk. Både Trafikverket och Stockholms stad följer upp entreprenörernas arbete med GPS, och den som kan visa vad som gjordes står starkare mot invånare och vid skadeärenden.

Vill du se hur en kommun kan planera vägrutter, följa täckningen i realtid och slå upp gatuhistorik i efterhand? Läs mer om hur GPS-spårning dokumenterar snöröjningen eller boka en demo, så visar vi det på ert eget vägnät.