Det har snöat hela natten. Klockan 06.45 står ordföranden i en bostadsrättsförening på trappan och tittar ut över trottoaren framför huset, där de första på väg till bussen redan har trampat en smal, blank stig. Plogbilen har kört på gatan. Frågan hon ställer sig är den som många fastighetsägare söker svar på varje vinter under orden "snöskottning regler": är trottoaren vår sak eller kommunens? Och istapparna som hänger över porten, vems är de?
Svaret på frågan om snöskottning regler är tyvärr inte ett enda svar. Det beror på vilken kommun ni finns i, vilken sorts mark det gäller och om det handlar om marken eller taket. Den här guiden går igenom vad lagarna säger, var kommunerna skiljer sig åt, vad som gäller för BRF och hyresvärdar, vad som händer om någon halkar och hur ni anlitar en snöröjningsentreprenör och kräver dokumentation. Artikeln är allmän information och ingen juridisk rådgivning.
Snöskottning regler: lagen i korthet
Grunden finns i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, som ni kan läsa i sin helhet hos Sveriges riksdag. I korthet säger den tre saker som är viktiga för snöskottning:
- Kommunen ansvarar för allmänna platser. På gator, torg, parker och andra allmänna platser i en detaljplan där kommunen är huvudman ansvarar kommunen för gaturenhållning och snöröjning (2 § första stycket).
- Fastighetsägaren ansvarar för viss kvartersmark. Mark som i detaljplanen är kvartersmark men som har iordningställts och används för allmän trafik ska fastighetsägaren själv sköta (2 § andra stycket).
- Kommunen kan lägga gångbanan på fastighetsägaren. Inom detaljplanerat område där kommunen är huvudman kan kommunen ålägga fastighetsägaren att sköta gångbanor och andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken (3 §). Kommunen får också meddela närmare föreskrifter om vad som ska göras.
Med fastighetsinnehavare menar lagen den som äger fastigheten eller den som enligt fastighetstaxeringslagen ska anses som fastighetsägare.
Till detta kommer ordningslagen (1993:1617), som reglerar snö och is på tak, och de lokala föreskrifter som varje kommun beslutar om.
Trottoaren utanför fastigheten: det varierar mellan kommuner
Eftersom 3 § i lagen säger att kommunen kan ålägga fastighetsägaren ansvaret, är det de lokala föreskrifterna som avgör vad som gäller hos er. Några exempel från kommunernas egna sidor:
- Lysekils kommun skriver på sin sida om fastighetsägares ansvar för snöröjning att fastighetsägaren enligt kommunens föreskrifter om gångbanerenhållning ansvarar för gångbanan utanför fastigheten: snö ska skottas bort och det ska sandas vid halka. Saknas gångbana ska ett utrymme på 1,2 meter utanför fastigheten skottas och sandas.
- Norrköpings kommun anger på sin sida om vinterväghållning att fastighetsägare enligt kommunens allmänna föreskrifter om gångbanerenhållning ska renhålla, snöröja och halkbekämpa gångbanor utanför fastigheten, och att snö från tak och gårdar inte får köras ut på gatan utan ska läggas upp på tomten.
- Gävle kommun skriver på sin sida om halkbekämpning att fastighetsägaren ansvarar för att hålla trottoarerna utanför tomten fria från snö och att de även ska sandas.
- Stockholms stad beskriver på sin sida om fastighetsägarens ansvar framför allt ansvaret för tak, istappar och takskottning, bland annat att snö och is från takskottning ska flyttas från gång- och cykelbanan mot körbanan och att is på gångbanan som orsakats av vatten från stuprör ska åtgärdas.
Exemplen visar varför ni aldrig ska utgå från vad som gällde i förra kommunen ni bodde eller arbetade i. Detaljer som bredd, vad som räknas som gångbana och hur snön får läggas upp skiljer sig åt.
Fältanteckning: som entreprenör är kommunens föreskrift om gångbanerenhållning det första dokumentet att läsa när ni tar ett nytt område. Den säger vad kunden faktiskt är skyldig att beställa.
Den egna tomten och kvartersmark med allmän trafik
Innanför tomtgränsen är ansvaret tydligare. Lysekils kommun skriver kort att snöröjning innanför tomtgräns alltid är fastighetsägarens ansvar. Plan- och bygglagen (2010:900) säger i 8 kap. 15 § att en tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och trafiken inte uppkommer. Paragrafen nämner inte snö uttryckligen, men den beskriver grundkravet på skötsel. Lagtexten finns hos riksdagen.
För handelsplatser, större bostadsgårdar och liknande finns också 2 § andra stycket i gaturenhållningslagen: kvartersmark som är iordningställd och används för allmän trafik ska fastighetsägaren själv snöröja.
Taksnö och istappar: fastighetsägarens ansvar
Här är regeln tydligt nationell. Enligt ordningslagen 3 kap. 3 § ska snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar utan oskäligt dröjsmål, och på ett sätt som inte i sig skapar risk för skador. Ansvaret vilar på ägaren eller den som genom nyttjanderättsavtal eller på annan grund är i ägarens ställe. Lagtexten finns hos riksdagen.
Boverket beskriver i PBL kunskapsbanken om taksäkerhet att byggreglerna kompletterar ordningslagen: vid entréer ska det finnas skydd mot fallande is och snö när byggnaden är utformad så att det finns särskilda risker för personskador, till exempel på grund av fasadens höjd eller takets lutning.
Stockholms stad lägger till det praktiska: spärra av innan takskottning, se till att snömassorna forslas bort och inte läggs på stadens mark, och flytta snön från gång- och cykelbanan.
BRF, hyresvärd och hyresgäst
En bostadsrättsförening äger sin fastighet och har därmed fastighetsägarens ansvar. Stockholms stad skriver uttryckligen att fastighetsägare som bostadsrättsföreningar, hyresvärdar och villaägare ansvarar för att snö och is inte utgör fara för människor och fordon kring fastigheten. För en hyresfastighet är det alltså hyresvärden som fastighetsägare som bär ansvaret gentemot omgivningen.
Ansvaret kan i viss mån flyttas genom avtal. Ordningslagen nämner den som är i ägarens ställe genom nyttjanderättsavtal, och Nabo skriver i sin genomgång av styrelsens ansvar vid snö och isbildning att en fastighetsägare kan delegera ansvaret för snöröjning i viss mån till en entreprenör eller till exempelvis en hyresgäst i en lokal, men att det beror helt på hur avtalet är utformat. Att anlita en firma för takskottning innebär enligt samma källa inte per automatik att allt ansvar går över till firman.
Om någon halkar: skadestånd och böter
Den allmänna regeln om skadestånd finns i skadeståndslagen (1972:207) 2 kap. 1 §: den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan (lagtext hos riksdagen). Lysekils kommun skriver att fastighetsägaren kan bli skadeståndsskyldig om någon halkar och skadar sig på en osandad gångbana.
Gaturenhållningslagen har dessutom en straffbestämmelse. Enligt 14 § döms den fastighetsägare till böter som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sin skyldighet enligt 2 § andra stycket eller 3 §.
Hur ansvaret bedöms i ett enskilt fall beror på omständigheterna, och Nabo påpekar att det inte går att helt friskriva sig. Det som i praktiken väger tungt är om ni kan visa att ni gjorde det som rimligen kunde krävas, och när.
Så anlitar ni en snöröjningsentreprenör
De flesta BRF:er, hyresvärdar och företag anlitar en entreprenör. Nabo varnar för att föreningar ofta accepterar en offert utan ett riktigt avtal och att arbetet då beskrivs luddigt. Några saker som brukar vara värda att reda ut skriftligt:
- Vilka ytor som ingår. Gångbanan enligt kommunens föreskrift, infarter, gångvägar till sopkärl och entréer, parkeringar och eventuell takskottning.
- När entreprenören ska rycka ut. Snödjup, halka, tider på dygnet och hur snabbt ytorna ska vara klara.
- Vem som sandar eller saltar, och vem som bevakar halkan mellan snöfallen.
- Ansvarsfördelning vid skador, både på egendom och på tredje man.
- Vilken dokumentation ni får. Tider, var arbetet gjordes och foton. Det är underlaget ni behöver om ett skadeärende kommer långt senare.
Vill ni förstå hur entreprenören tänker kring pris och avtal finns en genomgång i artikeln om offert och prissättning, och halkfrågan specifikt finns i guiden om halkbekämpning.
För entreprenören: dokumentation som kunden kan använda
För entreprenörer som sköter fastighetsägares ytor är dokumentationen en del av tjänsten. I SnowManager checkas stopp in och ut av sig själva med GPS när föraren kommer in i och lämnar det ritade området för adressen, ni kan kräva foto innan ett stopp avslutas, och varje utfört stopp kan ge en försäkringsrapport som PDF med tider, karta över ytan med den körda rutten och foton med tidpunkt. Läs mer om GPS-spårning och dokumentation, eller se hur det passar in i hela verksamheten i guiden till snöröjning för företag.
Kontrollera din kommun
Innan vintern, gör så här:
- Sök på er kommuns webbplats efter föreskrifter om gångbanerenhållning eller lokala ordningsföreskrifter och läs vad som gäller för fastighetsägare.
- Kontrollera om fastigheten ligger inom detaljplan och om kommunen är huvudman för gatorna.
- Ring kommunens kundtjänst om något är oklart, och fråga en jurist om ni behöver ett besked i ett enskilt fall.
Sammanfattning
Snöskottning regler i Sverige bygger på några lagar som samspelar: gaturenhållningslagen ger kommunen ansvar för allmänna platser och möjlighet att lägga gångbanan på fastighetsägaren, ordningslagen lägger taksnö och istappar på ägaren, plan- och bygglagen kräver att tomten sköts så att risken för olycksfall begränsas, och skadeståndslagen avgör vem som ersätter en skada. Vad just ni måste skotta utanför fastigheten avgörs av kommunens lokala föreskrifter.
Är ni entreprenör och vill ge era fastighetskunder dokumentation som håller? Boka en demo så visar vi hur försäkringsrapporten och GPS-underlaget fungerar.